What about that ride in?

"Uäääähblääääuschhhhhblääääää”, Freja kl 06.00 måndag den 31 maj 2010.

Några timmar, ca 12 stycken, tidigare anländer Matilda till Stockholm i sho

rts efter en helt korrekt navigerad bilfärd från Falsterbo till Värmdö

. Hon äter lite senare födelsedagskaka, citronpaj med hallonmaräng, som hon bjuds på av Freja sent på söndagskvällen.

För att gå tillbaka till inledningen var det så var det ett citat av Frejas första ord på vår gemensamma resa mot typ Nordpolen. Vi startade alltså kl. 06.00 på måndagsmorgonen, på Värmdö, för att köra de underbara 95 milen till Luleå. Kvällen innan hade vi snabbt kommit på att vi, dumma i huvudet som vi kan vara ibland, inte hade fixat något boende i Luleå över natten. Varför vi inte hade gjort det kan ingen svara på, no

excuses! Här vill vi då lägga in ett tack till underbara Malin Niklasson som kom till vår undsättning genom att låna ut, inte bara några kvadratmeter av sitt golv, utan hela sin lägenhet till oss. Detta gjorde hon dagen innan tenta och samma

dag som sin egen födelsedag, vilken hjältinna!

Resan till Luleå var smärtfri. Det var sol och alla barnen var glada.

Insikter under resans gång:

• Umeå är en mysig stad
• Vi tycker om motorväg med viltstängsel
• Eventuellt har Örnsköldsvik en
  hoppbacke
• Det står en osthyvel mitt på ett fält någonstans i Västerbotten
• Jens Lapidus är bra på att tala i radio

Vi fick kaka i Luleå av Malin och vi fick se Evelina Edströms fina studentlya.

”Uäääähblääääuschhhhhblääääää”, Freja kl 06.00 tisdagen den 1 juni 2010.

Upp igen, helt omänskligt tidigt för att köra VÄSTERUT mot Henningsvaer på Lofoten

. Matilda erbjöd sig snällt att köra de första timmarna så att Frej

a kunde få sova lite mer. Freja sov lite mer.

”Jag tror jag har kört fel, vi är i Haparanda”, Matildas första ord när Freja har vaknat.

Nu kommer vi till den kritiska punkten i historien där det är tur att Freja just läst en bok om att acceptera situationer som de är och göra det mest konstruktiva för tillfället, varpå hon inte får panik och blir arg utan istället säger något i stil med, ”då måste vi vända”.

Matilda kände sig lite ledsen på sig själv, milt sagt, över att ha kört österut mot Finla

nd istället för västerut mot Norge, men det löste hon så fint genom att köra tillbaka och inte missa avfarten mot E10 den här gången. En liten omväg på ca 20 mil. Matilda körde stabilt i sex timmar till Kiruna.

Insikter mellan Luleå (via Haparanda) till Kiruna:

• Haparanda är ett skitställe med enbart ett stort IKEA
• Kalix är fint men vi behöver inte se det två gånger
  
  
• Som plåster på såren fungerar alltid ett inköp av nya solglasögon på en mack
  
  
• Renar är korkade djur
• Kirunas kyrka är fantastiskt fin, men staden är ganska ful
  

I Kiruna pausade vi lite lätt genom att trycka varsitt meal på Sibylla. Lite kultur ko

m också med då vi besökte Kirunas berömda kyrka, fett nice. Därefter var det dags för Freja

att sätta

sig vid ratten och köra mot gränsen.

Ett snabbt stopp i Abisko och långsamt genom Riksgränsen (för att Matilda skulle få en uppfattning om byn) och sedan var vi i Norge, omgivna av små hytter.

Slingerikrok slingerikrok, slingerikrok, vacker utsikt, lastbil, slingreikrok, slingrikro. Vi är på Lofoten, Austvågöy, Vågan kommune. Telefonkort är fixade, vi är installerade i vårt hus, vi har socialiserat med cheferna och träffat vår nya sambo som är lite mystisk, Tea Holmgren, samt dennes pojkvän från Stavanger, Eiven.

Mystiskt kring Tea:

• Är hon tillsammans med Eiven?
• Kommer hon från Norge, Sverige eller något engelskttalande land?
• Hur gammal är hon?
• Vem är hon?
• Kommer hon göra något annat än att jobba och klättra i sommar?

To be continued…