Hurtiga brudar

Tur i midnattssol

Som skrevs i tidigare inlägg sker det massa saker. Matilda och Freja har nämligen varit på TRE mycket intressanta turer.

Nr. 1

En regnig och kall dag åkte vi ut mot Borg (där vikingamuséet ligger) för at svänga av lite före och köra in mot Aalan gård som är en helt fantastisk, ekologisk gård där de gör den godaste getosten i världen. Vi var dock ganska övertygade om att vi måste gå tur först och provsmaka ost efteråt, man kan ju inte ta ut belöningen i förväg. Vi hade kollat ut en fin liten tur på vår, numera ganska slitna, turkarta. Den begav sig upp på ett berg som inte var särskilt högt men Freja hade tänkt att vi kanske kunde få lite fin utsikt i alla fall. Det regnade och var dimmigt och vi begav oss ut mitt i en hage/träsk för att gå mer eller mindre med vatten upp till anklarna i en timme uppåt. När vi väl kommit upp och kände oss riktigt hurtiga insåg vi att turen fortsatte på en bilväg och att våra spårningstalanger, som vi använt för att hitta stigen, egentligen inte var till så mycket nytta.

Freja är lite smått förvirrad över att vi hamnade på en bilväg som inte riktigt syntes på kartan

Men vi traskade på fint, men förstod snart att det inte skulle ske så mycket mer. Insikten av den här turen var ungefär, ”Det är alltid skönt att få lite frisk luft, men det finns nog roligare turer och väder”.

Matilda, coolare än många andra gör lofot-krigar-posen

Vi hoppade in i bilen igen för att byta till torra kläder och åka och provsmaka ost. Det var det bästa med den dagen för osten är helt fantastisk. Vi fick likväl en till insikt den här regniga dagen och det är att Leknes är ännu mindre charmigt än Svolvaer.

Nr2.

Sommaren har kommit till Lofoten! Äntligen, underbart, lycka och alla vackra ord! Vi begav oss ut på en liten vandring över broarna för att gå upp på det närmaste berget, Festvågstinden. Det sägs vara en tur som tar ungefär en timme upp och det kändes bara trevligt att få gå höjd i det underbara solskenet. För första gången sedan vi kom hit gick vi i t-shirt ut över broarna.

Freja, som lider av lätt svindel, övade sig hårt med KBT-metoden när vi väl nått vårt mål. Det var satans högt upp och desto ännu längre ner, om man får säga så (observera att det där var Freja som skrev).

Vad vi kan säga är nu i efterhand;

• Turen upp till Festvågstinden är brant som h-vete och tung
• Det är inget för folk med svindel
• Utsikten är helt fantastisk
• Det är bra träning att gå uppåt, mindre bra för knäna att gå neråt

Matilda uppe på toppen, ca 500 möh, Freja var också uppe, tro det eller ej, men det kommer eventuellt en bild på det också

Nr 3.

Häromkvällen såg Freja på väderleksrapporten att det skulle vara helt klart väder hela natten så vi bestämde oss helt enkelt för att försöka få med lite vänner ut till Gimsöy, på norrsidan för att se på midnattssolen. Det gäller ju att passa på för bara för att det är ljust hela tiden betyder inte det att solen är uppe hela tiden och det har redan varit midsommar. Vi fick med oss Madde och Frida ut och det var nog den vackraste kvällen hittills med moln som bäddade in alla berg som bomull och helt aprikos ljus. Det framkallade nästan känslan av att vara mitt bland molnen i en tavla av Michelangelo eller Rafael. Och midnattssolen njöt vi av på en kritvit sandstrand tillsammans med varm choklad i termos.

Freja hoppar omkring mitt i natten

Matilda gör kjempe-skutt

Våra slutsatser är att det inte är lätt att se något om man kör bil med midnattssol rakt i ögonen och att midnattssolen gör en lycklig i själen. Vilken underbar kväll!